Vår väg till Säteryxans spännande historia startade med en restaurering av en sliten gammal yxa som Jonas hittade ute på vårt torp i Gottröra. Torpet i Roslagen byggdes år 1803 åt Bysmeden och genom historian har många spännande liv utspelat sig på ägorna. Du kan se mer om den gamla yxan som Jonas fann genom att klicka
HÄR.
Nedan har vi samlat lite generell information om Säteryxan. Tveka ej att kontakta oss med eventuella kompletteringar och uppdateringar som du vill dela med dig av. Vi är tacksamma för all hjälp vi kan få för att hitta korrekt information om Säteryxan och dess historia.
Foto: Omslagsbild från 1935 års produktkatalog
Yxfabriken
Säters Yxfabriks historia började år 1894 vid
Björshyttan 7 km utanför Säter. 1902 bildades bolaget Säters Yxfabrik AB av Råd- och affärsmannen Carl Rundqvist. 1907 flyttades produktionen till nybyggda lokaler inne i Säter. Sedan nedläggningen av produktionen år 1966 står Säters Yxfabrik kvar på samma plats och är kanske ett av de få byggnader som utmärker Säter rent arkitektoniskt. Den vackra fabriksbyggnaden finner du strax bredvid väg 70 och inrymmer idag Biografmuseet. Efter nedläggningen i Sverige 1966 köpte det norska företaget Mustad smedjan i Säter och flyttade produktionen till Norge, där de fortsatte att erbjuda märkena Säter Banko, Säterpilen och Mustad Banko. År 1971 köptes i sin tur Mustad upp av Øyo som fortsatte produktionen av märkena Säterpilen och Øyo Mustad Norway fram till 1974. Därefter slogs märkena samman till
Øyo Norway som än i dag är verksamma och erbjuder yxor och knivar. Läs mer om Øyos historia från 1860 och framåt genom att klicka
HÄR.
Modellbeteckningar
Om man tittar i Säters alla produktkataloger från 1900-talets början fram till 1960-talet ser man att olika yxmodeller och dess beteckningar hänger med sedan lång tid tillbaka med liten variation. Yxorna har ofta ett inledande modellnummer följt av en benämning som indikerar användningsområde, till exempel Huggyxa eller Snickaryxa och avslutningsvis en modellbenämning som hänvisar till en geografisk plats, till exempel Umeå Modell eller Turpentine Modell. Vissa modellnamn är exotiska och kan vara standardbeteckningar inom branschen, men kan även vara valda som ren marknadsföring för att tilltala båda inhemska och utländska kunder. Exporten av yxor från Säter var nämligen betydande och världsomfattande.
Stämplar
Säteryxan har haft många olika varianter på sina stämplar på yxhuvudet genom åren. Men generellt kan sägas att fram till cirka 1920 användes varumärket Yxfabriken Säter med en liten tomte som håller en hammare och en yxa. Det instämplade Säter Banco (alternativt Banko) kom någon gång på 1920-talet och bestod ända fram till slutet, trots att fabriken moderniserade på 1960-talet med båda Älg-emblemet och Säterpilens korsade pilar. Ordet BANCO har antagligen ingen särskild betydelse. Det låter bra helt enkelt. Flera smedjor använde beteckningen BANCO på sina produkter under 1900-talet, exempelvis Igelfors Liesmedja.
Foto: Från traditional-tools.com
Tillverkningen
Tillverkningen av Säteryxan är intressant med tanke på hur länge man nyttjade tekniken invällning (laminering) av ett härdat eggstål, inlagt i eggen, omslutet av yxhuvudets mjukare järn. Samma idé som knivtillverkaren Morakniv även var tidig med. Omkring 1960 övergick yxfabriken i Säter dock till helstålsyxor, likt övriga yxtillverkare i landet. En av anledningarna till detta var att det blev allt svårare att rekrytera nya yrkessmeder.
Foto: Etikettbeskrivning i 1935 års katalog
Dokumentation
Tekniska museet gjorde en dokumentation och insamling vid Säters Yxfabrik året efter nedläggningen 1966, och tack vare detta finns i dag ett gediget material samlat på museet. I Tekniska museets onlinearkiv kan du även närmare studera bevarade föremål, foton och dokument från Säters Yxfabrik. För att komma till museets söktjänst, klicka
HÄR.
Den svenska yxan
Genom vår nyfikenhet på kunskap och historia om gamla verktyg blev den där gamla säteryxan som Jonas fann ute på torpet startskottet för det livslånga projektet Den svenska yxan. Projektet har fört oss till spännande platser, lett oss till passionerade människor och kopplat oss till ovärderlig kulturhistoria. Projektet Den svenska yxan fortlöper och har hittills resulterat i ett antal artiklar och inspirerande kunskap, vilken vi får chansen att dela med oss av under våra kurser om eggverktyg. Via vårt arbete med Den svenska yxan har vi fått god kontakt med våra stora, i dag i allra högsta grad levande, svenska yxtillverkare Hultafors, Gränsfors och Wetterlings. Men även spännande kontakt med många av de talangfulla småskaliga yxsmeder i landet som erbjuder sitt eget hantverk.
Tack för alla frågor
Vad gäller just kunskap om de vackra gamla verktygen från Säter, så blir vi varma i hjärtat av alla de frågor vi löpande får in rörande Säteryxan. Det är frågor från både erfarna yxsamlare utomlands. till nybörjare här hemma som kommit över ett rostigt gammalt yxhuvud på en loppis.
Vi skall erkänna att vi dock stundvis har dåligt samvete för de gånger vi inte hinner svara på alla frågor omgående. Men en lösning på detta är att vi planerar att skriva mer om de kunskaper vi förskansat oss om Säteryxan. Så håll koll på vår hemsida
Jonas Vildmark Bushcraftcenter framöver.
Fortsätta att hjälpa oss att bevara Säters Yxfabriks arv genom att ta tillvara på era gamla yxor och fortsätt att hugga säkert vart än ni befinner er. Och om ni har gamla berättelser, yxor eller kataloger ni vill dela med er av så är ni varmt välkomna till oss. Vi tar varmt emot donationer av gamla yxor från dig som ej själv hinner restaurera och skänka dem nytt liv.
Vi vill även tacka Intendent Chris Hinchcliffe på Tekniska museet i Stockholm för hans input till ovan text.
Läs en av artiklarna från projektet
Den Svenska Yxan.
Följ även gärna projektet Den svenska yxan via Instagram på hashtaggen
#densvenskayxan.
